Vanliga besvär
Vanliga idrottsskador och överbelastningsbesvär
Naprapati är en effektiv behandling för många vanliga idrottsrelaterade skador och överbelastningsproblem. Oavsett om du är elitidrottare, motionär eller någon som drabbats av smärta vid fysisk aktivitet, kan en naprapat hjälpa dig att återhämta dig snabbare och förebygga framtida besvär.
Förebyggande behandling och rådgivning
Utöver behandling av akuta skador erbjuder naprapaten rådgivning om hur du kan förebygga framtida problem. Med rätt teknik, styrketräning och stretchövningar kan du minimera risken för återkommande besvär och förbättra din prestation inom idrotten.
Vare sig du kämpar med en långvarig skada eller har drabbats av en akut idrottsskada är naprapatisk behandling ett steg i rätt riktning mot en snabbare och hållbar återhämtning.
Axelskador vid träning
Vanligast är att överbelastning drabbar de muskler som hjälper till att stabilisera axelleden.
Dessa muskler utsätts för höga krav vid aktiviteter som kast- och racketidrotter, men även vid styrketräning på gymmet. Smärtan uppstår ofta vid aktivitet och kan kännas särskilt när du försöker lyfta armen över 90 grader ut åt sidan.
En annan vanlig orsak är inklämning av muskler och senor på framsidan av axelleden, vilket kan leda till en skarp, nypande eller huggande smärta lokalt. Om detta problem får pågå utan behandling, kan det utvecklas till en inflammation i bicepssenan, och i värsta fall kan det leda till Frozen Shoulder (frusen axel).
Frozen shoulder
Frozen shoulder (frusen axel) orsakas ofta av en inflammation i axelns ledkapsel, vanligtvis efter en fallolycka där du landar på armen eller vid repetativa rörelser.
Tillståndet kan delas in i tre stadier. I det första stadiet upplever du smärta i axelleden vid rörelse, som exempelvis när du torkar håret eller tar på dig jackan. Efter några månader avtar smärtan, men stelheten i axelleden ökar. Det kan ta flera månader till år innan leden ”tinar” och återfår sin normala rörlighet. Prognosen för frozen shoulder är vanligtvis 1–3 år, men processen kan påskyndas med rätt behandling och råd. Det är viktigt att förstå att återhämtningen tar tid och kräver tålamod.
Bra övningar för att lindra symptomen vid frozen shoulder är att passivt använda armen för att försiktigt öka rörelseomfånget. Ett exempel är att ’vandra med händerna’ upp längs en vägg, vilket hjälper till att gradvis sträcka ut axeln. En annan effektiv övning är att lyfta den påverkade armen med hjälp av ett kvastskaft eller liknande.
Foglossning
Bäckenet består av tre delar: korsbenet, som utgör den sista delen av ryggraden, samt två bäckenplattor som är sammanbundna på framsidan av en fog kallad symfysen. Denna struktur stabiliseras av flera ligament.
Under förlossningen frisätts ett hormon som ökar rörligheten i hela bäckenkomplexet, vilket gör att bäckenet vidgas för att ge utrymme för barnet att komma ut. Denna förändring kan leda till instabilitet och kompensation i kroppen när den återhämtar sig. För att återfå en normal funktion krävs både träning för att stabilisera bäckenet och behandling av muskler, ligament och leder.
Tips på övningar brukar vara att stärka musklerna i magen, ryggen och sätet.
Hälseneinflammation
Smärta i hälsenan uppstår ofta efter överbelastning och märks vanligtvis efter en viss tids aktivitet, för att sedan försvinna vid vila. För att åtgärda besvären är det viktigt att sluta provocera smärtan, samt att stretcha och träna hälsenan.
Utöver detta bör alla de strukturer som påverkar hälsenan och vadmusklerna, som foten, röra sig normalt. En vanlig grundorsak till besvären är ett felaktigt rörelsemönster, särskilt vid gång, där man slutar använda stortån korrekt. Detta leder till minskad stabilitet i foten, ett nedsjunket fotvalv och en förändrad arbetsbelastning för hälsenan, som fäster vid hälbenet.
Prognosen för milda besvär är vanligtvis några veckor till en månad, men vid mer långvariga besvär kan återhämtningen ta flera månader.
Något du kan själv kan göra för att lindra besvären är att göra tåhävningar, gärna på en upphöjning t ex en trappa eller en tjock bok. Du kan också försiktigt trycka ömma punkter i vadmuskeln ev med hjälp av en tennisboll.
Hälsporre
Precis som vid hälseneinflammation är den vanligaste orsaken till hälsporre en nedsatt stabilitet i foten, ofta orsakad av en felaktig gångstil. När stortån slutar röra sig som den ska, påverkas stabiliteten i fotvalvet, vilket leder till att den sena som stödjer fotvalvet tappar sin funktion. För att kompensera detta arbetar musklerna i foten extra hårt för att återställa stabiliteten, vilket gör att de blir överansträngda.
Smärtan kommer inte bara från musklerna, utan även från den långa senan i hålfoten, kallad plantarfascia. Den fäster vid stortåns ”knoge” på fotsulan och vid hälbenet, och sträcks när fotvalvet sjunker. Detta kan på sikt leda till kalkavlagringar vid senans infästning, vilket syns på röntgen. De flesta återhämtar sig inom 6 månader, men processen kan gå snabbare med rätt behandling.
Övningar för hälsporre liknar de du kan göra för hälseneinflammation.
Hopparknä
En överbelastningsskada på senan som går från lårmuskeln till den övre delen av underbenet, via knäskålen, leder till smärta som oftast är lokaliserad till nedre delen av knäskålen, men hela senan kan vara öm. Detta är vanligt inom idrotter som basket, fotboll och kortdistanslöpning, och drabbar oftare idrottare än motionärer. Om du upplever smärta på framsidan av knät vid belastning, eller när du sitter på knä eller hukar, men inte utövar någon idrott, rör det sig ofta om en inflammation i en av knäts många slämsäckar, så kallad prepatellär bursit.
I allmänhet kan de flesta som får hopparknä återhämta sig inom 3 till 6 månader med rätt behandling, men för vissa kan det ta längre tid, särskilt vid mer långvariga eller svåra fall.
Ett bra tips är att träna med enbenta knäböj och tåhävningar. Om du inte orkar göra en enbent knäböj utan stöd kan du börja med att långsamt sätta dig på en stol eller hålla i ett dörrhandtag för att ge dig själv extra stabilitet och kontroll.
Huvudvärk
Huvudvärk är ett vanligt besvär som kan ha flera olika orsaker. Oftast är det spända muskler och stela leder som ligger till grund för smärtan, och dessa besvär är sällan kopplade till allvarliga sjukdomar. En av de vanligaste orsakerna till huvudvärk är spänningar i nackmuskulaturen, vilket ofta beror på dålig hållning eller höga stressnivåer. Stress kan också leda till att vi pressar ihop käkarna, vilket orsakar kramp i tuggmusklerna och därmed ytterligare huvudvärk.
En mer ovanlig, men förekommande orsak är försämrad syn, där man börjar kisa och spänner muskler kring ögon och nacke, vilket kan leda till huvudvärk. Eftersom synen förändras långsamt kan besvären upplevas som smygande. En annan vanlig orsak till huvudvärk är hormonella förändringar, särskilt i samband med menstruation, vilket påverkar många kvinnor.
En väldigt effektiv övning för spännings huvudvärk kallas ”ugglan”, där du skapar en dubbelhaka genom att trycka huvuder bakåt, detta stretcha musklerna i skallbasen och ökar rörligheten i nackens översta leder.
Yrsel / illamående
Yrsel kan ha olika orsaker och kan uppkomma från både örat och nacken. Om yrseln kommer från örat handlar det ofta om Benign paroxysmal positional vertigo (BPPV), vilket innebär att de kristaller som normalt är fästa i hörselgången har lossnat och hamnat fel i örat. Detta leder till plötslig och kortvarig yrsel, särskilt vid vissa huvudrörelser. Yrseln kan också orsaka illamående, men kräkningar är sällan ett symptom.
En annan vanlig orsak till yrsel är spända muskler i nacken. Nackmusklerna har en viktig proprioceptiv funktion, vilket innebär att de hjälper oss att känna av kroppens position och rörelse i rummet utan att behöva använda synen. När nackmusklerna är spända skickas felaktig information till hjärnan om kroppens position, vilket inte stämmer överens med den information hjärnan får från synen. Denna konflikt mellan signalerna leder till yrsel.
Ischias
Ischias innebär strålande smärta i benet, oftast på baksidan av låret, som börjar i ländryggen eller sätesmuskulaturen. Vanligast strålar smärtan ner till knävecket, men den kan även stråla ner i hela benet, beroende på orsaken till besväret. I de flesta fall orsakas smärtstrålning av stelhet i ryggens muskler och leder, som projicerar smärta ner i benet. Det är ovanligt att smärtan beror på en nerv i kläm.
Vid strålande smärta som går ner i hela benet och till och med foten, är orsaken ofta en förträngning i ryggraden. Den vanligaste orsaken är diskbråck, men det kan också röra sig om spinal stenos, vilket innebär en förträngning av ryggmärgskanalen.
Vid ischias som orsakas av muskelspänningar i ryggen eller sätesmusklerna kan du lindra besvären genom att stretcha sätesmuskeln samt både fram- och baksidan av lårens muskler.
Löparknä
Löparknä, eller iliotibialbandssyndrom (ITBS), är en vanlig överbelastningsskada som oftast drabbar löpare. Den sena som löper längs utsidan av låret, från höften ner till knät, blir irriterad och ibland inflammerad på grund av repetitiv belastning, ofta orsakad av felaktig löpteknik. Felaktig teknik kan bero på muskulära obalanser eller anatomiska avvikelser.
Vid behandling av löparknä är det viktigt att undvika att provocera smärtan. Först undersöks musklerna för att identifiera svagheter som behöver stärkas. Därefter undersöks skelettet för att identifiera eventuella rörelsebegränsningar som kan leda till felaktiga rörelsemönster och kompensationer.
Det finns mycket du själv kan göra för att lindra smärtan vid löparknä, en bra start är att träna musklerna i sätet vars funktion är att stabilisera knät.
Musarm
Musarm, eller ’repetitiv belastningsskada’, är en överbelastningsskada som orsakar smärta, domningar och stickningar i handen, armen, axeln eller nacken. Skadan uppstår ofta på grund av ensidigt arbete och dålig hållning, särskilt vid långvarigt arbete framför en dator. För att förebygga och lindra symtomen är det viktigt att ta regelbundna mikropauser, variera mellan att sitta och stå samt säkerställa en ergonomisk arbetsmiljö för att avlasta kroppen.
Återhämtningen sker vanligtvis inom 6–12 veckor vid mildare fall. Vid mer långvariga besvär kan det ta längre tid att återhämta sig.
Nackspärr
Tortikollis, även kallad nackspärr, kan liknas vid ett ryggskott i nacken. Det kännetecknas av akut stelhet, smärta och svårigheter att röra huvudet. Smärtan sitter ofta i nacken och kan ibland orsaka huvudvärk. Nackspärr kan bero på faktorer som hög arbetsbelastning, stress, tidigare bilolyckor eller arbete över axelhöjd.
Om du drabbats av nackspärr är det viktigt att undvika att provocera smärtan. Att röra på sig är bra, men rörelserna bör vara smärtfria. Det kan vara smärtsamt att röra huvudet, men ett bra tips är att pendla med armarna för att öka rörligheten i axlar och skuldror, som har ett nära samarbete med nacken. Vid nackspärr kan det vara fördelaktigt att påbörja behandling tidigt, då det är ett påtagligt besvär som ofta kan lindras snabbt med rätt åtgärder.
Smärtor i underarm och handled
Smärta i underarm och handled är ett vanligt problem som kan uppstå av olika orsaker, ofta kopplat till överansträngning, felaktig ergonomi eller repetitiva rörelser. Det kan påverka din vardag och göra det svårt att utföra vanliga aktiviteter, som att skriva, lyfta eller träna.
Vanliga besvär följer
- Seninflammation (Tendinit): Upprepade rörelser kan orsaka inflammation i senorna som fäster i underarm och handled. Tennisarmbåge och golfarmbåge är två vanliga former av seninflammation som drabbar dessa områden.
- Karpaltunnelsyndrom: Detta tillstånd orsakas av tryck på medianusnerven i handleden och kan leda till domningar, stickningar och smärta i handen och underarmen.
- Muskelspänningar och överbelastning: Långvarig ansträngning eller dålig hållning vid arbete, såsom vid användning av dator eller telefon, kan leda till muskelspänningar som orsakar smärta i underarm och handled. En vanlig bidragande orsak till dessa besvär är stelhet i nacken, som genom nervbanorna kan påverka både handled och underarm, vilket resulterar i smärta och obehag.
Tennisarmbåge
Tennisarmbåge (lateral epikondylit) orsakas av överbelastning eller repetitiva rörelser, vilket leder till inflammation i senorna på utsidan av armbågen. Det drabbar inte bara tennisspelare, utan även personer som använder armen mycket vid arbete eller fritidsaktiviteter, som exempelvis hantverkare. Vanliga symtom inkluderar smärta vid lyft, vridning eller grepp, ofta med utstrålning ner i underarmen.
Vid behandling av tennisarmbåge fokuserar vi på att först lindra smärtan och sedan återställa rörligheten och funktionen i både armbåge och nacke genom ledmanipulation, rehabilitering samt specifika övningar för att stärka musklerna.
Prognosen för återhämtning är vanligtvis 3–6 månader, men besvären kan bli långvariga om belastningen inte minskas eller om symtomen ignoreras.
Tips på övning är att stretcha musklerna på underarmen fram- och baksida för att på så sätt lindra smärtan.
